Utematte som naturlig del av undervisningen

Våren brukar locka till utematte. Med få hjälpmedel kan man göra en mängd olika lektioner som blir minst lika bra som klassrumsundervisningen. Det menar Lotta Solem, som för länge sedan slutat att använda matteboken. En av alla hennes utelektioner går ut på att skapa mandalas av naturmaterial.

Lotta Solem använder inte någon traditionell mattebok längre. Hon väljer ut egna uppgifter och ser till att planera en varierad undervisning med många matteövningar utomhus. 

– Man kan göra genomgångar på många olika sätt. Med tjugo meter rep kan du till exempel göra olika geometriska figurer och se vad som händer med arean och omkretsen när du byter former. En sådan sak är svårare att förklara inne i klassrummet, säger hon. 

Eftersom vissa elever föredrar genomgångar på tavlan och andra föredrar att göra något praktiskt kan det därför vara bra med en variation i undervisningen.

– Många gånger kan de som tycker att det är svårt med genomgång på tavlan hänga med lätt om vi har en praktisk genomgång ute. Och sedan förstår de också när jag efteråt går igenom på tavlan, säger Lotta. 

Och oavsett vilka metoder eleverna föredrar så tycker de flesta att det är roligt att vara utomhus. 

– Det är en helt annan sak än att vara i klassrummet. 

En av Lotta Solems lektioner går ut på att eleverna i smågrupper får skapa mandalas ( en geometrisk typ av bild med ursprung från Indien) med hjälp av material de hittar i naturen.

– Vi jobbar med stora, ämnesövergripande teman på skolan och vid ett tillfälle hade vi världsreligionerna och tro, hopp och kärlek som tema. Då jag skulle hålla i stationen för buddism så kom denna lektion till. 

Till att börja med fick eleverna titta på en film där munkar gjorde mandalas i sanden. Därefter diskuterade de tillsammans hur man skulle gå tillväga. 

– Då kom vi fram till att det handlade mycket om symmetri och att spegla åt olika håll. Sen kommer man in på saker som area och omkrets också. 

Lotta har i efterhand kompletterat lektionen med mer uppgifter om omkrets. Som hjälpmedel har eleverna endast tillgång till ett antal enmetersrep. 

– Då får de tänka till lite hur de ska göra för att få en helt rund cirkel som bara är en halvmeter i diameter, säger hon. 

Utomhuslektioner har också fördelen att hon som lärare ofta får en bättre överblick över vad eleverna gör. 

– De jobbar mer intensivt när de springer och hämtar grejer och så. Och samtidigt märks det inte på samma sätt som i klassrummet om de har ljud för sig. Utomhus gör det inget om du hoppar upp på en stubbe en stund. 

Men hur ska man som lärare då tänka för att få tid till att göra utomhuslektioner och inte känna det som ytterligare ett krav på en lång lista?

– Man ska inte tänka att man lägger till saker till den ordinarie undervisningen som ska ske i klassrummet med matteboken. Man tar istället bort något och gör utomhuslektionen istället för detta. Detta är undervisning och inte någon lek!

Lotta tillägger att hon hoppas att fler lärare vågar ta kontakt med henne om de undrar något kring de lektioner hon lagt upp, eller om de letar efter något helt annat.

– Vi måste hjälpa varandra och inte göra allt själva. Jag blir jätteglad om någon frågar mig om hjälp. Så kom och hälsa på vetja!

 

Lotta Solems lektion hittar du här:

https://www.lektion.se/lessons/lesson/30460

 

 

 

 

 

Tillbaka

Utematte som naturlig del av undervisningen