17

Lektion : Tema:Guldlock, Estetik, Matematik

Författare: Emma Nilsson
Datum: 23 september 2013
Ämnen: MATEMATIK, Räkna
År: Förskola / Fritid
Lektionstyp: Temaarbete

Beskrivning

Matematik och estetik tema - Guldlock och de tre björnarna

Övergripande mål

Ge barnen möjligheter till att uppleva matematik och utveckla matematiska erfarenheter genom praktiska uttrycksformer.  

Syfte

Syftet med mitt mål är att ge barnen upplevelser för att de med vägledning ska få möjligheter att skapa sig insikter. Vidare beskriver Molander, Strandberg, Kellander, Lättman-Masch, Wejdmark, och Bucht(2009, s. 5)betydelsen av att kunskapen sammankopplas till en upplevelse i ett socialt sammanhang, eftersom att den då blir den meningsfylld.

Jag anser de estetiska uttrycksformerna är viktiga vid ett matematiskt innehåll, eftersom estetik har en nära förbindelse till lärande, vilket Pramling Samuelsson (2011, s. 18) lyfter fram.  På så sätt är det bra att läroplanen ser till att det ligger i förskolans uppdrag att erbjuda de estetiska uttrycksformerna som både metod och innehåll i barnens lärande och utveckling (Skolverket 2010, s. 7).

Att barnen ska få verklighetsanknytning genom praktiskt agerande, upplever jag som betydelsefullt, både för matematiska och estetiska insikter, eftersom att Skolverket (2010, s. 7, 10) beskriver att barn tar till sig kunskap genom att skapa och utforska samt prova lösningar.

Metod

Skolverket (2010, s. 6-7) framhåller att barnens lärande både kan bli sammanhängande och mångsidigt genom ett tematiskt arbetsätt. Jag kommer arbeta med en berättelse i form av en saga som utgångspunkt i mitt tematiska arbete. En författare som talar för berättelseformen i samband med lärande är Egan (1995, s. 34-36) som lyfter fram att sagor och berättelser är känslomässigt engagerande och skapar intresse för kunskapen och kunskapsinhämtandet.

Vidare beskriver Egan (1995, s.47) i samband med sin berättelsemodell, att ett användande av berättelsens kronologi vid lärandesituationer kan bidra med sammanhang till innehållet.

Genomförande

  1. Dockteater som uppvisas av mig, efteråt bearbetning tillsammans i form av sagodans. Viss rumsuppfattning vid dans.
  2. Tillaga liknande gröt som i sagan, innehåller uppmätning, fördelning, diskussion och åskådliggörande av temperatur, vad blåsa på gröten har för funktion. Visa hur luft förflyttas och i detta fall därmed temperatur, genom att blåsa. Arbetar vidare med att åskådliggöra hur luft förflyttas genom att blåsa ut färg med sugrör och på papper. Därmed visas att luft finns och kan puttas. 
  3. Springa lika fort som guldlock hem från björnarna, ha tidtagning av barnens springtider, göra diagram över springtiderna. Springtiderna kommer jämföras med Guldlocks springtid.
  4. Utematematik med mjukt och hårt- samla mjuka och hårda saker från naturen och skapa ett Collage av. Matematiken här är sortering och urskiljning.
  5. Sångsamling med björnar där barnen föreslår björnsånger. Börjar med sånguppvärmning. Matematiska begrepp i sångerna och rumsuppfattning vid rörelsen.
  6. Avslutningsvis gestaltar vi tillsammans Guldlock och de tre björnarna. Antingen som dockteater eller improvisationsteater. Eventuellt är jag sagoberättare.  Matematiken som erbjuds här är rumsuppfattning och matematiska begrepp. 

Sagan som temat kommer utgå ifrån

Det var en gång tre björnar som bodde i ETT LITET hus LÅNGT inne I en STOR skog och grönskande skog. Här bodde Pappa Björn som var rysligt STOR, Mamma Björn som var MELLANSTOR och Lilla Björn som var väldigt LITEN.

Varje morgon kokade Mamma Björn gröt I en gryta. När gröten var klar hällde hon upp den i TRE skålar. EN LITEN skål till Lilla Björn, en MELLANSTOR skål till Mamma Björn och en STOR skål till Pappa Björn. Under tiden gröten SVALNADE brukade de TRE björnarna gå ut på promenad i den grönskande skogen.

När björnarna var ute på promenad kom en flicka som hette Guldlock fram till huset. Först tittade hon in genom fönstret, sedan öppnade hon dörren och tittade IN. Det var INGEN hemma så Guldlock gick in I huset utan att knacka.

Det första Guldlock såg inne i huset var TRE grötskålar på bordet. Om Guldlock hade väntat tills Björnarna kom hem hade hon kanske blivit bjuden på gröt. Men nu var Guldlock i huset ensam. Gröten såg så god ut och Guldlock var hungrig så hon väntade inte på att björnarna skulle komma hem.

FÖRST så smakade Guldlock på den STORA Pappa Björns gröt, men den var så varm att hon brände sig på tungan, AJ!                Sedan smakade hon på Mellanstora Mammans gröt, men den var så kall att den inte var god att äta. SIST smakade Guldlock på Lilla Björnens gröt, den var precis lagom varm så Guldlock åt upp alltihop.

När guldlock hade ätit satte hon sig FÖRST i den STORA, STORA Pappa Björns stol, men den var hård och obekväm.      Då provade hon sätta sig i den Mellanstora Mamma Björns Mellanstora stol, men den var alldeles för mjuk, inte alls skön.             SIST provade Guldlock den LILLA Björnens stol, den var precis lagom mjuk och hård. Där satt Guldlock LÄNGE ända tills stolen gick sönder. PANG och så trillade guldlock pladask på golvet. 

Guldlock kände sig både mätt och trött så hon fick lust att vila sig lite. Hon gick in i sovrummet och hoppade FÖRST upp i Pappa Björns STORA säng, men den var alldeles för hård. Då kröp Guldlock istället upp i Mamma Björns MELLANSTORA säng, men den var alldeles för mjuk.         SIST lade hon sig i den Lilla Björnens säng, den MINSTA sängen. Den var så skön att Guldlock somnade på en gång.

Samtidigt tänkte björnarna att deras gröt hade säkert svalnat klart nu, så de började gå hemåt för att äta sin gröt. När de kom in i huset såg de genast att någon varit inne i deras hus. -Någon har ätit av min gröt! Sa den stora Pappa Björn med sin stora, hårda, låga röst. -Någon har smakat på min gröt också! Sa den MELLANSTORA Mamma Björn med sin mjuka röst.              -Någon har ätit upp all min gröt! Sa den LILLA Björnen med sin lilla ljusa, höga röst.

Sedan fick Björnarna syn på stolarna.      -Någon har suttit i min stol! Sa Stora Pappa Björn med sin stora, hårda, låga röst. -Någon har suttit i min stol också! Sa Mellanstora mamma med sin mjuka röst. -Någon har suttit i min stol också så den har gått sönder! Sa den Lilla Björnen med sin ljusa, höga röst.

Sedan gick björnarna in i sovrummet.      -Någon har legat i min säng! Ropade Pappa Björn med sin stora, hårda, låga röst. -Någon har legat i min säng också! Sa MELLANSTORA Mamma Björn med sin mjuka röst. -Titta skrek Lilla Björn med sin lilla, ljusa, höga röst. Det ligger någon i min LILLA säng!

Då vaknade guldlock och gnuggade sig i ögonen. Hon ficks syn på TRE björnar och blev så förskräckligt rädd att hon nästan trillade ur sängen. Sedan hoppade hon fort ut genom fönstret och sprang hem det fortaste hon kunde. Guldlock vågade aldrig komma tillbaka till de TRE björnarna. Men björnarna bor nog kvar i sitt lilla hus långt inne i den STORA skogen.

Planeringsmål 1- Dockteater och sagodans

Mål

  1. Att väcka barnens intresse för ett fortsatt arbete med sagan.
  2. Ge barnen känsloupplevelser utifrån sagogestaltning och ge barnen möjligheter att bearbeta känslor genom sagodans.

Syfte

Jag ser drama som en sorts gestaltande lek och dans som en sorts skapande lek. I den gestaltande och skapande leken erbjuds barnen en möjlighet till att bearbeta och uttrycka känslor, upplevelser och erfarenheter (Skolverket 2010, s. 6).

Paulsen (1996, s. 61) beskriver att pedagoger bör ge barnen förebilder i drama genom att spela upp teater för barnen. I detta planeringsmål ger jag barnen en förebild av dockteater inför att senare tillsammans med barnen spela teater. Jag menar att detta tillfälle både kan inspirera till framtida rollek och teaterlek.

Skolverket (2010, s. 9) beskriver att förskolans verksamhet ska arbeta för att uppmuntra lek, kreativitet och ett lustfyllt lärande samt både tillvarata och stärka barnens intresse för att lära.

Metod         

Inledning/aktivitet

Vill skapa förväntan genom att bygga upp en stämning med musik. Denna musik är på medan barnen kommer in. Musiken försvagas sedan för att dö ut och där tar sagan vid, som visas upp i form av dockteater.

Avslutning/bearbetning

Sagan ges möjlighet till att bearbetas genom dans till samma musik som vid inledningen. Dansen kommer ske med sjalar av den anledningen att med sjalar känns det naturligt att röra sig för att tyget ska få flyga, vilket jag har egna erfarenheter av.  Före dansen och under tiden kommer jag fråga barnen efter känslor och roller i sagan. Exempelvis hur kändes det när guldlock vaknade när alla björnarna tittade på henne? Hur kan vi dansa den känslan? Hur tror ni stora Pappa björn dansar? Hur tror ni lilla björn dansar?

Det är mycket möjligt att barnen inte kommer ha dessa roller eller känslor i tanken när de dansar, utan helt andra. Eftersom att en bearbetning är mycket individuell anser jag att även om dansen övergår till att bli en annan kan det vara en form av bearbetning.

Matematik i sagan och i bearbetningen

Rumsuppfattning med avstånd, riktning, rörelse, slutenhet i samband med dans i ett rum. När barn förflyttar sig ges barn möjlighet till erfarenheter av avstånd och riktningar, menar Heiberg Solem och Reikerås (2004, s. 55).

Matematiska begrepp så som jämförelseord, lägesord, tidsord används i samband med sagans berättande. Sperry Smith (2012, s. 198-199) beskriver vikten av att få höra matematiska begrepp i ett sammanhang. Vidare beskriver författaren att se en företeelse inte är detsamma som att uppleva den.

Planeringsmål 2 - Gröt, mätning och luft

Mål

  1. Att barnen får praktisera mätning och få upplevelser av temperatur.
  2. Få upplevelser av att blåsa är ett sätt att flytta annan luft.

Syfte

Anledningen till att mitt mål att praktisera mätning och få upplevelser av temperatur är att jag anser att detta är förenat med Skolverkets mål som förskolan ska sträva efter. Skolverket (2010, s. 10) beskriver att förskolan ska bidra till att varje barn utvecklar förståelse och erfarenheter av mätning och förändring, samt utvecklar sin förmåga till att använda matematik till att undersöka och prova sig fram till lösningar.

Enligt min mening ges också barnen möjligheter till ett utveckla erfarenheter av att kunna urskilja och använda samt få samband mellan matematiska begrepp, som Skolverket (2010, s. 10) lyfter fram, genom att barnen erbjuds praktisk matematik som är upplevelsebaserad.

Att mäta i form av volymer kallas fysiska kvantiteter och denna form av mätning arbetas med genom att få använda mätinstrument och tala om mätning samt se resultaten (Sperry Smith 2009, s. 211-212). Detta kommer barnen få erfarenheter av genom mina aktiviteter.

Syftet med att arbeta med luft är att detta är ett tema som barnen fortlöpande arbetat med före min tid. Detta är ett sätt att knyta samman temat luft och temat Guldlock och de tre björnarna. Mitt ursprungliga syfte med att rikta uppmärksamheten på blåsandet och luften är att detta är förenat med temperatur och förståelsen för att luft finns och består av något, det är en massa av partiklar.

Genom att använda färg och sugrör kan det ske ett förtydligande för barnen att luft förflyttas och luftpartiklar knuffar varandra framåt i den utsträckningen att färgen förflyttas.

Pramling Samuelsson (2011, s. 59) skriver att barnens uppmärksamhet ska riktas mot lärandestoffet för att utveckla kunskaper: ”Barns uppmärksamhet är förvisso alltid riktad mot något, men i den pedagogiska praktiken handlar det om att rika barns uppmärksamhet mot det som man vill att barn ska utveckla en kompetens i eller förståelse för.” Att efter grötkoket arbeta vidare med färg är mitt sätt att rikta uppmärksamheten mot fenomenet att förflytta luft och värme genom att blåsa och därmed flytta luftpartiklar.

Metod    

Inledning

Vi börjar med att återberätta sagan gemensamt för att skapa ett sammanhang mellan gårdagens saga och dagens grötkok.

Aktivitet

Därefter berättar jag att vi ska koka gröt idag precis som Pappa björn gjorde igår i sagan. Jag läser upp receptet tillsammans med barnen. Därefter hjälps vi åt att bygga upp stormköket och tända på spriten. Sedan mäter barnen med min vägledning upp de olika ingredienserna och häller i kokkärlet. Barnen får också dela upp frukt så alla får lika mycket till gröten.

När gröten är klar diskuterar vi hur vi ska göra för att dela upp gröten lika. Jag kommer också diskutera temperatur med barnen, hur vet man att något är varmt, kallt? När är något för varmt? Hur kan man göra för att något ska bli lagom varmt?

Avslutning

När vi är klara kommer vi hjälpas åt att packa ihop stormköket, hur ska vi göra för att allt ska få plats? Här kommer slutenhet in i bilden.

Fortsättning

Senare under dagen kommer vi fortsätta på förmiddagens aktivitet där vi tar vid där vi fick upplevelsen av att gröten svalnar när vi blåser på gröten. Varför svalnar gröten när man blåser på den?

Att blåsa förflyttar luften, i samband med gröten förflyttas den varma luften från gröten när vi blåser bort den. För att gestalta hur luft/blåst förflyttar föremål kommer barnen få ge uttryck för detta intryck i samband med en skapande aktivitet.

Barnen kommer blåsa ut färg med ett suggrör på ett papper. Jag kommer rikta uppmärksamheten på att blåsa luft och att flytta luft och färg.

Vi kan också när bilderna är klara diskutera vad bilderna blev, vad liknar de?

Planeringsmål 3 – springtider och diagram

Mål

Få erfarenheter av diagram och dess funktion.

Syfte

Mitt syfte med att barnen ska springa och att jag ska registrera deras tider är att detta ger flera goda matematiska erfarenheter. Såsom erfarenheter kring mätning av tid, se förändringar och att få använda matematik för att undersöka. Skolverket (2010, s. 10) skriver att förskolan ska sträva efter att barn utvecklar förståelse för mätning och förändring samt att barn utvecklar förmågan att använda matematik för att undersöka.

Jag har förståelse för att diagram kan vara relativt abstrakt och svårtolkat, mitt syfte är inte att samtliga barn ska förstå diagram, utan mitt syfte är att samtliga ska få erfarenheter av diagram. För att jag anser att det är viktigt att barn har fått erfarenheter från flera olika matematiska plan för kunna känna igen sig i och känna trygghet framöver även i skolans matematik. Persson och Wiklund (2008, s. 69) beskriver att diagram är ett sätt att jämföra olika värden och ordna dessa. Vidare beskriver författarna ”Att förstå ett diagrams innebörd betyder att kunna förstå hur man kan konstruera det och att kunna tolka och använda det. Den högsta stapeln i stapeldiagrammet … representerar det största antalet. ” (Persson och Wiklund 2008, s. 69).

Metod    

Inledning

Sammanhanget till temat kommer vara att Guldlock i sagan sprang hem fort från björnarnas hus när hon vaknade för att hon blev rädd. För att få detta som start till aktiviteten ber jag barnen om hjälp med återberättande för övriga barn.

 

 

Aktivitet

På en viss utmätt sträcka kommer jag be barnen att en och en springa så fort de kan och sedan tar jag tiden på sträckan och skriver ner (avrundar till första tiotal för enkelhetens skull). De andra barnen får heja på under tiden.

Syftet är ingen tävling mer än mot sig själv och Guldlock.

Därefter frågar jag barnen hur vi ska veta hur många som sprang lika fort eller om någon sprang på en annan tid? Därefter kommer jag presentera diagram, att vi kan använda Duploklossar, en i varje färg som representerar en tid och dessa bygger vi staplar av.

Jag kommer be barnen att lägga den kortaste tiden, den lägsta siffran först sedan den långsammaste tiden, den hösta siffran sist. Härefter lägger jag på en tallinje eller siffror undertill.

Räcker med att lägga springtiderna undertill på y-axeln sedan kan man räkna hur många som sprungit den tiden genom att räkna klossar.

Avslutning

Vilken tid tror barnen att Guldlock sprang?                  Fråga barnen vilken tid flest av barnen sprang på?/Vilken stapel har flest klossar? Fråga vilken tid färst/minst av barnen sprang på? /Vilken stapel har färst/minst klossar?

Hur många barn sprang på tiden….?

Hur många Stubbebarn sprang på tiden…. Och tiden…..?

Aktiviteternas innehåll

Rörelse/fysisk aktivitet, matematik, tidsuppfattning i sekunder/minuter, urskiljning, tolkning, undersökning, mätning, återberättande.

Planeringsmål 4 – Utematematik och kollage

Mål

  1. Att barnen får möjligheter att utveckla kompetenser så som att sortera, särskilja och undersöka matematiska begrepp, genom praktisk och estetisk presentation. 
  2. Möta och uppleva begreppet samt metoden Kollage.

Syfte

Enligt min mening ges barnen möjligheter till ett utveckla erfarenheter av att kunna urskilja, undersöka samt få samband mellan matematiska begrepp som Skolverket (2010, s. 10) lyfter fram, genom att barnen erbjuds praktisk matematik som är upplevelsebaserad.

Jag använder bild som både mål och metod, för att Kollaget erbjuder både ett sätt att synliggöra och bevara särskiljning mellan exempelvis de matematiska begreppen hårt och mjukt, samt att Kollaget som mål erbjuder en ny konstform att uppleva och undersöka. Frid och Nilsson (2008, s. 49) uttrycker sin och min upplevda definition av Kollage: ”Kollage (collage) betyder ”uppklistring”.”

I samband med aktiviteten kommer samtal föras kring val och sortering, detta erbjuder barnen möjligheter att stärka sitt matematiska kunnande att argumentera för sina tankar och val, denna förmåga uttrycker Skolverket (2010, s. 10) som betydelsefull för förskolan att sträva efter att alla barn utvecklar.

Aktiviteter som innehåller sortering, det vill säga finna likheter och skillnader för att gruppera är en form av matematik, är en bra förberedande övning för att senare kunna skilja ental mot tiotal, meter och centimeter samt är grunden för att kunna se mönster. (Doverborg 2013, s. 8).

Sperry Smith (2009, s. 71) beskriver att enligt Piaget kallas vetskap kring färg, storlek, form och textur fysikalisk kunskap, vilket kan används för att utveckla logisk-matematisk kunskap. Jag menar att vi i min aktivitet arbetar med storlek och textur som i sin tur kan bidra till matematisk utveckling hos barnen.

 

Metod    

Inledning

Vi startar med att återberätta sagan Guldlock och de tre björnarna för att finna vårt tematiska arbetes röda tråd. Detta för att Egan (1995, s. 34-36) talar för berättelseformen i samband med lärande, eftersom att sagor och berättelser är känslomässigt engagerande och skapar intresse för kunskapen och kunskapsinhämtandet. Vidare beskriver Egan (1995, s.47) i samband med sin berättelsemodell, att ett användande av berättelsens kronologi vid lärandesituationer kan bidra med sammanhang till innehållet.

Jag riktar min och barnens uppmärksamhet efter återberättandet mot Guldlocks dilemma, när hon söker sköna viloplatser och stöter på både för mjuka och för hårda stolar och sängar som hon inte tyckte var skönt. Detta återknyter jag till för att förklara syftet med dagens aktivitet att ta reda på vad som är mjukt och hårt.

Aktivitet

Jag kommer förklara att vi ska göra ett kollage där vi klistrar på mjuka och hårda föremål. Jag kommer visa ett exempel på ett kollage där jag sorterat upp en sida av pappret för mjuka föremål och en sida av pappret för hårda föremål. Därefter ber jag barnen att gå ut och leta efter mjuka och hårda saker som de vill klistra upp på ett papper. Jag ber dem också tänka på att sakerna inte kan vara så stora, för pappret är inte så stort.

När barnen kommer tillbaka och har hittat flera föremål, ber jag dem att dela av pappret i två delar med ett sträck och skriva mjukt på ena sidan och hårt på andra sidan. Slutligen klistrar, tejpar eller häftar barnen upp föremålen och skriver sitt namn så de vet vilket som är deras.

Om något barn blir klar tidigare kan de gå iväg och leka en stund.

Avslutning

Avslutningsvis samlas vi åter igen och barnen får visa upp sitt verk och beskriva en sak på pappret. Berätta vad du tänkte när du placerade den saken på den mjuka sidan? Hårda sidan? Vad tycker du är mjukast eller hårdast av dina saker? Berätta hur du tänker! Vad är det finaste på ditt kollage, största, minsta?

Aktiviteternas innehåll

Matematiska begrepp, sortering, urskiljning, återberättande, samtal, bild, skapande, erfarenheter av kollage.

Planeringsmål 5 - Sångsamling

Mål

  1. Att erbjuda barnen en möjlighet att utveckla förståelse för att urskilja och sortera ljud.
  2. Få erfara skillnad mellan stark och svag respektive låg och hög ton.

Syfte

Aktiviteter som innehåller sortering, det vill säga finna likheter och skillnader för att gruppera är en form av matematik, är en bra förberedande övning för att senare kunna skilja ental mot tiotal, meter och centimeter samt är grunden för att kunna se mönster. (Doverborg 2013, s. 8). Skolverket (2010, s. 10) uttrycker att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmågan att urskilja samt uppfatta samband mellan matematiska begrepp. Jag menar att detta är beaktansvärda ord att förhålla sig till i förskolans verksamhet och därför se till att arrangera sorterings- och urskiljningsaktiviteter.

Jag kommer också ha fokus på hög och låg ton, samt starkt och svagt röstläge, eftersom att detta har betydelse för att utveckla estetiska erfarenheter. Fagius (2007, s. 115) lyfter fram att röstanvändningen i sången är viktig för sjungandet, det vill säga både för röstapparaten och stämbanden. Skolverket (2010, s. 7) beskriver att musik ska fungera som både metod och innehåll i förskolans strävan mot att skapa goda förutsättningar för barns lärande och utveckling.

Metod  

Att använda leken för att skapa lärande och utveckling är viktigt i förskoleverksamheten (Skolverket 2010, s. 6; Fagius 2007, s. 131). Vidare beskriver läroplanen för förskolan att leken stimulerar fantasi och inlevelse (Skolverket 2010, s. 6).  

Inledning Vi startar med att återberätta sagan Guldlock och de tre björnarna för att finna vårt tematiska arbetes röda tråd. Jag riktar min och barnens uppmärksamhet efter återberättandet mot att fråga om de kommer ihåg hur olika personerna i sagan pratade och att sagan handlar om björnar. Detta återknyter jag till för att förklara syftet med dagens aktivitet att ta reda på vad som är lågt och högt samt stark och svagt.

Vi kommer inleda med en röstuppvärmning där jag skapar en röstuppvärmningslek genom att skapa ljudlandskap. Förhoppningsvis kommer jag kunna ta hjälp av barnens fantasi. Exempelvis det var en gång en fröken som var ute och gick i skogen, så hörde hon ett konstigt ljud rrrrrrrr neråt – ber barnen härma (Bra uppvärmning på grund av att detta innehåller glissando). Sedan hörde hon ett ljud till rrrr-uppåt. Hon närmade sig ett hus och fick se vad det var som lät så. Det var Guldlocks rullgardin som hon rullade ner och upp igen rrrr-neråt rrrr-uppåt- be barnen härma. Sedan gick fröken vidare och fick syn på en blåbärsbuske, hon plockade ett blåbär och smakade på det. Ahhhh så gott det smakade. Be barnen härma. Sedan gick fröken vidare, vad var det som luktade? Be barnen andas in kraftigt! Vad är det som luktar illa? Blääää och ut med tungan och överdriven mimik (Bra uppvärmning för att detta värmer upp musklerna i ansiktet och munnen). Fröken har trampat i hundbajs. Härma… Bläää. Ojj ojj ojj be barn härma.., Titta! En orm…. SSSSS be barn härma ljudet och stampa med fötterna. Fröken gick vidare och plötslig mötte hon en Björn.

Aktivitet Kan ni några sånger om björnar? Fråga barnen.

Lär in hela mors lilla olle. Sjung Mors lilla olle i normal sångton.

Fråga barnen hur de tror att lilla björn låter när han sjunger. Be barnen att sjunga svagt och starkt i mjuk/hög ton i mors lilla olle. Vi sjunger i en hög ton det kallas det när man sjunger pipigt och så att det känns som om vi sjunger ända uppe i näsan. Att sjunga svagt betyder att vi sjunger ganska tyst.

Fråga barnen hur de tror att stora pappa björn låter när han sjunger. Be barnen att sjunga låg ton, och starkt Mors lilla olle Att sjunga som stora björn kallas sjunga i låg ton, då sjunger vi långt ner i magen. När vi sjunger starkt betyder det att vi sjunger så att det låter mer.

Avslutning Sjung Björnen sover och lek den.            Aktiviteternas innehåll Björnen sover, innehåller rumsuppfattning eftersom barnen behöver förhålla sig till andra och hålla koll på var man själv är i förhållande till björnen. Urskiljning av ljud, lek, rörelse, sortering av ljud.

Planeringsmål 6 – Dockteater och temaavslut

Mål

Skapa ett avslut på temat med hjälp av drama som kan visa vad barnen tagit åt sig från temat och visa barnen vad de åstadkommit.

Syfte

Persson och Wiklund (2007, s. 224). beskriver att ett tematiskt arbete inte innebär garantier för att temats innehåll blir det barnen utvecklar förståelse kring.

Vidare beskriver författarna att ”barns tankar är beroende av de situationer barnen möter” (Persson och Wiklund 2007, s. 225), med detta i åtanke är jag intresserad av de tankar barnen kan ha kvar från situationerna de mött under mitt tema. Om jag får tillgång till dessa tankar kan jag få vetskap om vad som betytt mest för barnen under temats gång och vad de kan ha lärt sig.

Metod   

Skolverket (2010, s. 7) skriver att ett skapande med uttrycksformen drama både ska vara metod och innehåll i förskolan. Jag kommer använda mig av uttrycksformen drama för att delvis få syn på barnens lärande i kombination med andra hjälpmedel så som samtal kring bilder.

Att arbeta med sagan som jag har använt mig av flera gånger men denna gång med större del av barnens skapande menar jag kan ge barnen nya möjligheter till kunskapsutveckling. Sagor ger barnen erfarenheter av berättelsers uppbyggnad, ger utveckling av fantasi, kreativitet samt övning i både koncentration och uppmärksamhet som samtliga är betydelsefulla förmågor för problemlösning i matematik (Persson och Wiklund 2007, s. 42).

Vidare beskriver Molander, Strandberg, Kellander, Lättman-Masch, Wejdmark, och Bucht(2009, s. 5)betydelsen av att kunskapen sammankopplas till en upplevelse i ett socialt sammanhang, eftersom att den då blir den meningsfylld. Att barnen skapar och uttrycker med hjälp av drama, menar jag innebär en sammanslagning av kunskap och upplevelser i en social omgivning.

Inledning

Vi inleder med att titta på en bild från varje samling vi har haft, från de samlingar då vi har tagit bilder. Vi böjar med detta för att barnen ska ha energi till att sitta och samtala.

Bilderna samtalas om genom att jag ställer frågor som inbjuder barnen till att berätta om aktiviteten och lärandet vid det tillfället.

Efter denna stillasittande aktivitet rör vi på oss lite, genom att härma mig.

Aktivitet

Jag presenterar aktiviteten, och delar ut rollerna. En till två roller per person.

Rollerna är:    

  • Hus (kan kombineras med annan roll)
  • Skålar
  • Stolar
  • Sängar
  • Guldlock sovande/stående
  • Mamma björn
  • Pappa björn
  • Lilla björn

Jag förklarar att alla kommer att få spela sin roll och när man spelat rollen klart för stunden, så backar man undan så att de andra får plats vid bordet. Jag kommer också förklara att det bara är guldlock och björnarna som ska prata under sagans gång, jag förklarar att de ska lyssna på mig när jag läser sagan så de vet vad de ska göra med sin pinne/docka och då förstår de vad de kan säga.

Vi spelar in sagan för att de som skapar dockteatern ska få se hur det blev sedan, kan ju vara nyttigt att se konsekvenserna och resultatet av sina arbetsinsatser.

Avslutning

Jag tackar för deltagandet sedan slutar vi. Eventuellt senare under dagen inbjuds barnen till att se filmen. Eller en annan dag.

Aktivitetens innehåll

Eventuellt metasamtal, ordningsföljd, gestaltande, tidsord, rumsuppfattning, ordningstal. Jämförelseord, rolltagande, turtagande, sagokronologi, rörelse, samarbete.

 

 

HA KUL !!!! JAG HADE SUPER KUL UNDER VÅRT TEMA


    

Medlemmar kan ladda ner alla lektioner, rekommendera lektioner till andra medlemmar och diskutera dem på forumet.