28 sommarlovsuppdrag som brädspel

Skriv ett brev till en släkting, gör en matlista och ta reda på vad som egentligen hände med dronten. Att få skriv- och lästräning under sommarlovet nästan utan att du tänker på det, det var målet med Åsa Johanssons sommarlovsuppdrag, som ger handfasta och roliga tips på läsning och skrivning. De kan göras som ett tärningsspel eller genom att bocka av ett uppdrag i taget.

”Vad hände med dronten? Ta reda på det!”, ”Vem var Pelé? Sånt måste man veta!”, ”Skriv ett tackbrev till någon i familjen. Det finns alltid något att tacka för.” Åsa Johanssons 28 uppdrag inför sommaren är upplagda som ett klassiskt brädspel och innehåller både specifika frågor att söka information om liksom mer generella tips som att skriva en lista över de jobb man vill ha i framtiden eller en matlista för veckan.

– Det är ett sätt att hålla liv i läsningen och skrivningen. Har man inte läst något under hela sommaren så kommer man tillbaks och står still på den nivån man var på innan lovet, eller kanske har man också gått tillbaka, om man till exempel är tvåspråkig och använder det ena språket mer.

Därför försöker hon göra uppdragen så lustfyllda och intressanta som möjligt, så att eleverna – som i det här fallet gått ur årskurs två – lockas till läsning och skrivning i vardagen.

– Det är uppdrag som ska engagera och gärna involvera föräldrarna också. Jag tror det är viktigt att man inte bara lämnar barnen och tänker att de nu kan läsa själva, utan att man som vuxen är med, läser tillsammans och pratar om vad man läser, säger hon.

Hon brukar också se till att hon själv engagerar sig och ger respons efter sommarlovet.

– Det får inte bli som en tävling så att någon känner sig dålig på något sätt. Men att vara nyfiken på vad de läst är viktigt. Man kan till och med skriva små kom-ihåg-lappar så att man kan fråga något, som ”hur har det gått med din häst?”

– För vem läser man för om ingen intresserar sig sedan? När de sedan får berätta om böcker som de lånat och läst så kan ju de andra bli sugna på att låna samma bok, så jag säger alltid att de inte får avslöja slutet!

Vill man så kan man också välja ut uppdrag där eleverna får läsa om något som kommer att dyka upp lite längre fram i kursplanen.

– Så gjorde jag till exempel med dronten. Den kom i ett läromedel sen om utrotningshotade djur. Stoffet går ju mycket lättare att läsa om man hört något om det förut. Så att slänga ut krokar på sådant som man vet att man ska läsa om kan ju vara bra.

Så hade hon önskat att hon gjort kring medeltiden, som blev ett tungt och långt block att ta sig igenom. Men när eleverna fick läsa fakta om pesten så märkte hon ett intresse.

– De blev nyfikna. ”Oj, vet hur många som dog då, jämfört med corona nu?” Det fanns ett intresse. Och ett ämne blir inte så tungt när det väl kommer om man har grundat lite.

Alla vägar att ”lura in” barn till läsning kommer att löna sig, menar hon. Och det är viktigt i alla årskurser.

– Man kan bara vinna och inte förlora. Om man inte hinner läsa hela textremsan så kan man inte se filmer med samma behållning, och man kan tappa intresset i andra ämnen eftersom även praktiska ämnen grundar sig på att man läser. Att gå från årskurs tre till fyra, där man måste börja använda läsningen i alla ämnen kan komma som en smocka. Och det är sent att ta steget då.

Så att börja tidigt och hålla igång läsningen konstant är bland det bästa man kan göra.

– Det är som kondition!

 

Åsa Johanssons sommarlovsuppdrag hittar du här:

https://www.lektion.se/lessons/lesson/30796

 

 

Så att börja tidigt och hålla igång läsningen konstant är bland det bästa man kan göra.

– Det är som kondition!

 

Åsa Johanssons sommarlovsuppdrag hittar du här:

https://www.lektion.se/lessons/lesson/30796

 

Tillbaka

28 sommarlovsuppdrag som brädspel