Personlig utveckling och bättre gruppdynamik med ordspråk som verktyg

Ett långsiktigt arbete med ordspråk kan ändra grupphierarkier, få eleverna att lära känna varandra bättre och våga stå för sina tankar och åsikter. Dessutom blir det en övning i demokrati. Ulrika Hansén har arbetat metodiskt utifrån ett antal ordspråk sedan 90-talet, och har sett en mängd positiva effekter.

”Främlingar är vänner som du ännu inte känner”. ”Som man sår får man skörda”. ”Du behöver inte släcka någon annans ljus för att din egen låga ska lysa klarare”. Ulrika Hansén har alltid dragits till ordspråk sedan hon var liten. De som hon använder i sin repertoar är många, men de måste vara meningsfulla.

– Det får inte vara tomma ordspråk, det måste vara något som väcker något hos eleverna, säger hon.

Och efter att ha prövat ordspråken i sin undervisning sedan början av 90-talet så vet hon att de får effekt. Men det var faktiskt av en slump som hon upptäckte hur effektivt de kunde påverka elevernas känslomässiga mognad och gruppdynamiken i klassen.

– Det började med en flicka som låg och grät ute på skolgården och inte ville gå in. Hon var otröstlig. Jag försökte trösta och sade att det är ok att gråta, men när hon inte kunde sluta så började jag prata om hennes byxor som blivit smutsiga istället, jag bytte fokus. Då började hon lyssna.

Ulrika tog till ett av de många ordspråk hon samlat på sig sedan barnsben. ”Gråten är själens tvättmaskin”. Det som är tungt och svårt åker ut med tårarna.

– Man måste få gråta klart, annars sitter det kvar där i halsen, berättade hon.

Efter att ha förklarat att det snart kommer att kännas bättre igen så fick Ulrika lova flickan att berätta samma sak för resten av klassen.

– Hon väntade utanför och tjuvlyssnade i hallen. Sedan när hon ställde sig i dörröppningen alldeles rödgråten så sprang alla andra fram till henne och kramade om henne… Någonstans där så ändrades stämningen i klassen.

Ett tag senare så frågade en utåtagerande kille om Ulrika hade fler sådana där ordspråk. Och det hade hon såklart.

– Sen jag var barn har jag alltid dragits till ordspråk och jag har samlat på dem. Fast då visste jag inte vad jag skulle ha dem till.

Den andra gången valde Ulrika ordspråket ”som man sår får man skörda”. Men denna gång lät hon eleverna reflektera själva kring vad detta ordspråk innebär. Hon poängterar hur viktigt det är att just låta eleverna tänka individuellt först.

– De fick först göra egna tolkningar i bild och text. Det ska verkligen växa fram ur de egna tankarna. Först i steg två kan man få delge de andra.

Och det fick de göra, sittandes i en ring, med reglerna att lyssna aktivt och med snälla ögon.

– Jag fick gåshud när de redovisade. Det fanns lika många tolkningar som elever i gruppen, och alla hade något att lära oss som lyssnade. Allt utgick ifrån elevernas personliga livserfarenhet. Det var dessutom en klass med elever från jordens alla hörn, så det blev tydligt hur enorma skillnader det fanns i hur de tänker.

Men att just få berätta om sina tankar medan de andra lyssnar gör både att den enskilda individen stärker sin tillit och vågar prata om sina tankar, och att eleverna får en bättre förståelse för varandra.

– Samtalet som kom efter var häftigt. Det fanns en ny nyfikenhet på varandra i gruppen. Killen som var utåtagerande och som inte brukade prata fick komma till tals och bli lyssnad på och fick beröm. Och när alla får komma till tals på lika villkor så får man ju med sig den demokratiska processen gratis, man förstår på ett djupare plan att alla är lika mycket värda.

Att använda sig av hur hjärnan är uppbyggd för att undervisa på ett effektivt sätt är något som seglat upp och blivit populärt på senare tid, men Ulrika märkte att det fungerade såhär redan vid de första lektionerna hon gjorde. Sedan dess har hon utvecklat metoden, lärt sig mer om hjärnprocesserna bakom och dessutom utvecklat läromedel kring det. Numera ser hon till att göra det till ett långsiktigt projekt som varar minst ett läsår.

Målet är att utveckla elevernas etik, moral, känsla för rätt och fel och civilkurage. Hon har givetvis också ett eget ordspråk som beskriver vad dessa lektioner ger för resultat: ”Den vars tankar man känner ser man på med nya, varmare ögon”.

Och det är just vad som sker i samtalet efter att varje elev redovisat.

– Jag har gjort det i halvklasser för att man ska orka lyssna på alla. Men om det är 14 elever så får du ändå 13 andra tankar och synpunkter på ämnet och då har du växt som människa. De som är outtalade ledare i gruppen har kanske aldrig tagit sig tid att lyssna på de som är tystare, men här får de göra det. Det bygger broar mellan elever, och allas lika värde synliggörs, säger Ulrika.

Hon förklarar att på lång sikt får du också ett helhetsseende, en förmåga att ta in olika perspektiv.

– Det är otroligt viktigt att ha med sig i livet.

Som en fjärde del i processen får eleverna också skriva ner sina reflektioner efter samtalet. Vad vill de alltid komma ihåg utefter det som det pratats om?

Faktum är när flera delar av hjärnan aktiveras och du får med känslorna så aktiveras långtidsminnet. Det har Ulrika själv kunnat se då hon intervjuat gamla elever som nu är vuxna för att se vad de tyckte om dessa lektioner.

– De mindes mycket från ordspråksarbetet och hade dessutom fortsatt att använda dem mellan varandra vidare upp genom hela grundskolan!

Ulrika har också hittat ett eget ord för vad det är eleverna tränar.

– Istället för att prata om emotionell kompetens så pratar vi om känslomuskler. Det förstår alla. Och det blir status att träna dem. Du kan säga till någon ”Åh, du vågade gråta, vilka starka känslomuskler du har!”

 

Ulrika Hanséns lektion hittar du här:

https://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=32418

 

 

Tillbaka

Personlig utveckling och bättre gruppdynamik med ordspråk som verktyg