Demokrati, diktatur och nyanserna däremellan

I dagens samhälle är det kanske viktigare än någonsin att ge eleverna en bra förståelse för hur en demokrati fungerar. Mattias Forsberg har lagt upp en informativ powerpoint som tar upp skillnaderna mellan statsskicken demokrati och diktatur, men som också problematiserar och nyanserar.

– I samband med en ökad polarisering i samhället så har det nästan blivit tabu att tala om vissa ämnen. Därför är det viktigare än någonsin att ha en öppen diskussion, säger Mattias Forsberg.

Han är samhällskunskapslärare på Taserudsgymnasiet i Arvika men är vid sidan av också politiker. Den erfarenhet som han har av det politiska spelet använder han gärna för att få eleverna att förstå hur en demokrati fungerar.

– Jag försöker hålla mig neutral när det gäller politiska åsikter och det verkar som jag lyckas rätt bra med det. Många elever tror att jag representerar ett helt annat parti, säger han.

Hans bildspel tar upp både nya och gamla exempel på såväl diktaturer som demokratier, vilka kännetecken de har och vad de kan få för konsekvenser. Han är noga med att försöka nyansera så mycket som möjligt.

– En fördel med en diktatur är exempelvis att du får en snabbare beslutsgång, Men om staten har total kontroll över exempelvis matproduktionen och det inte finns någon balans mellan produktion och efterfrågan kan det leda till massvält. Demokrati är inte heller av eller på, det finns olika grader.

Han tar Ungern som exempel.

– Där har vi en illiberal demokrati. Vad är det man nedmonterar där och hur ser vägen dit ut? Vad innebär yttrandefrihet? Vissa ser hets mot folkgrupp som en allvarlig inskränkning av yttrandefriheten. Då behöver man förklara de historiska faktum som ligger bakom detta, säger han.

I samband med dessa diskussioner brukar han också låta eleverna granska olika partiers partiprogram.

–Om vi ser på nazistiska partier till exempel så brukar de skriva att de vill ha demokrati, men vad är deras tolkning av demokrati egentligen?

Han brukar också lyfta fram maktdelningsprincipen.

– Jag brukar lägga fram en bild på statsministern. Då brukar det komma alla möjliga glåpord. Jag har hört det mesta. Men det är ett rätt ogrundat hat, då det är många som inte förstår hur mycket av makten som vilar hos riksdagen.

För att illustrera detta brukar han använda sig av en balansvåg med burkar som representerar var sitt parti. Sedan lägger han i lika många skruvar som partiet har mandat i riksdagen.

– För att förstå vad som händer när en regering med socialdemokrater och miljöpartister har en budget gjord av moderater och kristdemokrater med stöd av sverigedemokrater så lägger jag i skruvar i de olika burkarna beroende på vad de tycker i en specifik fråga, säger Mattias.

För att få eleverna att förstå hur de kan påverka i samhället och skapa ett engagemang har han bland annat låtit dem skriva medborgarförslag som de sedan skickar in.

– Sen diskuterar vi hur man kan utöva påtryckningar genom att exempelvis aktivera media, den tredje statsmakten.

Det funkade väl och resulterade bland annat i ett inslag i de regionala tv-nyheterna.

Mattias har också skapat ett så kallat lurker-konto på facebook, för att se vad folk egentligen skriver där.

– Jag tar en print screen och sedan anonymiserar jag dem. Att politiska beslutsfattare hyllar Viktor Orban och delar vit makt-propaganda är problematiskt. Att många politiker dessutom inte vet vilka källor de delar, hur påverkar det samhället i stort? Men det är viktigt att förstå att det här är vanliga människor som du och jag, inte några kändisar, utan människor som tror på något och delar.

Här hittar du Mattias Forsbergs lektion:

https://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=13902

 

 

Tillbaka

Demokrati, diktatur och nyanserna däremellan