Så använder du rösten för att påverka dina elever

 Annons: Innehållet kommer från Lärkraft.se – testa Lärkraft.se kostnadsfritt i 30 dagar!

Skickliga pedagoger är oftare mästare på att dra fördel av sin röst, till exempel tonfall, volym, tempo och frasering.

Orden du säger tillhör det verbala fältet. Hur du säger orden är det icke-verbala. Våra icke-verbala signaler påverkar i stor utsträckning hur vi uppfattas. Tänk bara hur du tolkar en väns, familjemedlems eller chefs tonfall som ett uttryck för vad han eller hon vill, känner eller tycker. Många gånger lyssnar vi mer på hur en person säger något än vad personen säger.

I första hand gäller det att vara medveten om röstens betydelse. En del får pondus bara genom sin röst, andra har svårare. Poängen är att utnyttja den röst som du har på bästa möjliga sätt.

En bra början när man vill jobba med sin röst är att lyssna. Lyssna på vilka röster som används i tv- och radioreklam. Hör hur nyhetsuppläsare varierar sin röst upp och ned, ändrar tempo, betonar olika och tar minipauser för att göra nyheterna lättare att lyssna på. Notera nyanser du inte har hört tidigare.

1 / 3

Fyra sekunder

Det finns en fyrasekundersregel. Höjer du din egen röstvolym i mer än fyra sekunder så kommer det allt som oftast att bidra till att även dina elever höjer sina röster.

Det är lätt att man dras med i gruppens röstvolym. De pratar högre. Du pratar högre. Så kommer man in i en ond cirkel av volymökning.

Ibland behöver du höja rösten för att få uppmärksamhet. Det är okej – i högst fyra sekunder. Ta därför en två–tre sekunders paus och se ut på gruppen. Sänk sedan rösten till normal nivå, sedan nästan till ett viskande och höj till sist till normalnivå igen. Så här: "IDAG (paus) ska ... vi ..."

Se om det gör någon skillnad.

2 / 3

Pauser

Vi pedagoger är ett verbalt folk. Vi pratar, pratar och pratar. Men lyssnar elevernas på allt prat? Hur gör vi vårt prat mer attraktivt? Pausen hjälper.

– Nu ska vi ... (paus)

– Idag ... (paus)

– Nästa steg ... (paus)

/ 3

Oavslutade meningar

Ett effektivt sätt kan vara att börja en mening men inte omedelbart avsluta den. Om du vill återfå gruppens uppmärksamhet kan du ropa ut högt, men sedan följer en paus och sänkt röst.

Exempel på oavslutade meningar:

– NU ... ska jag visa ...

– NÄSTA STEG ... är att ...

– VI BÖRJAR MED ... sidan 48.

– ÄR DET NÅGON ... som har en fråga?

Misstaget man ofta gör är att höja rösten och fortsätta med hög röst. Efter fyra sekunder slutar många lyssna eller så höjer de själva sina röster. Därför kan det vara bra att prova detta.

Börja så här:

Är din röst ett positivt verktyg för dig? Om inte, vad tror du skulle kunna hjälpa?

Funder på människor du har träffat som får pondus med hjälp av sin röst. Vad är det som gör att de användar rösten på ett bra sätt?

Spela in dig själv under en minut när du presenterar en idé eller en instruktion för dina elever. Lyssna hemma i lugn och ro och anteckna dina reflektioner som du sedan kan diskutera med dina kollegor.

Lärare har olika metoder för att sänka volymen i rummet. Vad brukar du göra? Kollegorna?

Prova under en veckas tid att använda dig av fyrasekundersregeln och att variera ditt röstläge. Spela in ett tillfälle för att lyssna på det. Rapportera dina observationer till dina kollegor.

 

 

 

 

 

Tillbaka

Så använder du rösten för att påverka dina elever